Från botten till toppen

På senaste tiden känns det som jag och Filur vart i en liten svacka. Eller egentligen från starten efter "olyckan" den lilla avflygningen som resulterade i två brutna utskott i ryggen. Allt har vart lite trögt och segt och tungt. 

Premiärhoppningen blev ju en klubbtävling där vi hoppade 80&90cm. Lite halvtrögt men ändå ok. 

Premiär hopplektionen blev ingen hopplektion, tydligen var det påsklov, märkte och och Josefin när jag redan värmt upp i ridhuset. Så det fick bli en lektion för Josefin istället. Som gick skit. Hu. 

Och lite så har det fortsatt. I onsdags kändes det som att det vände lite iallafall. Med den riktiga premiär hopplektionen. Helt ok nöjd med den lektionen. 

Sen i fredags, det var då det hände. Dressyrlektion. Kändes som att handbromsen var i lite i början. Lite trögt och segt i serpentinerna i början. Sen började det gå hyffsat. När jag började kräva mer fart i form, effektivt framåt så ville lilla Filur inte riktigt sammarbeta längre. Han spännde ihop sig som han gör innan bockningar/sparkningaf ch surade ihop. Vågade inte riktigt säga till honom. Men efter ett sag var jag tvungen. Och mycket riktigt. En bock och en kick så lilla Mikaela nästan flög ur sadeln. Men sen blev jag såå jäkla arg och tryckte på honom tvingade honom fatta galoppen som han vägrade innan, skänklar till honom ordentligt tills han gick ordentligt framåt och till och med i form. Tror han blev aningens paff där men jäklar säger jag bara! Varken jag eller tränaren har någonsin sett/ridit honom i sån stabil, väldigt bra framåt i form i galopp. Helvete vad bra det kändes. Resen av lektionen dansade han igenom som en ängel. Och det var ca 70-80% av lektionen. Shit vad bra det kändes!! 

Hejhej Akuten

Tja onsdagens hopplektion gick ju inte riktigt så bra. Började lektionen med att galoppera över bommar och Filur kändes framåt och fin. Drog till några bocksprång och muppade sig lite i början sen var han riktigt fin och jag tänkte "Shit vilken kontroll jag har på dethär idag". Eller inte... När det var dags för första hindret så körde en traktor utanför ridhuset, Filur blev aningens mer taggad och drog iväg i ett bocksprång och sparkade och jag flög av med en gång. 
 
I vanliga fall brukar man ju vara uppe fortare än man landat men det var som om kroppen visste att man skulle ta det lungt. Efter ett tag var jag uppe mennär jag sen skulle ta ett steg kändes det som jag hade en kniv i ryggen som skar mig och det började bli varmt och kändes som att det blödde i ryggen. Väldigt obehaglig känsla. Jag lyckades linka mig till ett hinderstod och sa att jag ville stå där ett tag. Josefin fick hoppa upp och rida Filur, i gummistövlar och min lilla hjälm. Men efter ett tag när jag försökte räta på mig så högg det till igen i ryggen och den obehagliga känslan kom igen. Så jag fick ringa pappa och han och mamma kom och hämtade mig för att sen ta mig till Akuten. Att ta sig in och ur bilen var ingen höjdare. Jag linkade in på akuten och berättade vad som hänt. Jag har ju aldrig varit där förrut och hade ingen aning om hur det såg ut eller hur allt går till. Poff sa det och sen kom det 5 doktorer eller vad det nu heter som smällde på mig en nackkrage trots att jag lungt förklarade att jag har bar ont i ryggen och absolut inget i nacken. Eftersom jag inte kunde räta ut mig så fällde de mig stående ner på nån bår, mendans jag kollade på alla de andra stackarna som suttit i väntrummet i säkert några timmar i väntan på att få komma in.
 
Sen drog allt igång, jag fick inte ens ta av mig tröjan eller örhängena själv. Töntigt tyckte jag men, men. Jag låg ner på en bår och kunde inte röra mig, med 5 personer hängander över mig. De kände här och klämde där och pratade bara med varandra. Jag var ju klarvaken och med, hade ju bara lite ont i ryggen. Men det var bara att ligga där och hålla tyst. När de sen försökte räta ut mitt ben så kom det några tårar "fyfan vad ont det gjorde" de sa att jag skulle säga till min det inte gick. Det gick ju, men det gjorde ont som F.A.N, när de sakta rätat ut det drog jag tillbaka det igen, det gick bara inte.
 
 
 
 
Sen var det dags för rönken, jag låg där på en brits och de sa att jag skulle åka in i maskinen, poff, och jag var ensam. Jag låg där i säkert 10 minuter men inget hände..Sen kom någon in och sa att de hade problem men rönkenmaskinen. Härligt, sen försvann de igen och ja åkte in i den och ut igen. 
 
Farbror doktor kom in igen och sa att de skulle spruta in kontrast i en av de två slangarna som jag tydligen fått i armarna i samma stuns som jag kom in på akuten. Det kunde bli lite varmt sa han. Sen var jag ensam igen, jag låg där och tyckte att det var inte alls varmt. Jag frös och låg och skakade. Frös som vanligt. Skönt som de sprutar in nåt i min kropp så jag blir lite varm tänkte jag. Men jag kände ingen värme, eller, kanske det var lite varmt ändå, små doser av värme kanske kom in i min arm trotts allt. BAra att jag frös för mycket för att jag skulle känna det? Efter ca 10 min kom farbror doktor och fröken sköterska in och pillade och tryckte med slangen i min arm. Tydligen fungerade inte kotraskgrejen heller. De försvann igen och sen kom värmen. Riktigt obehagligt när den sen spred sig upp mot halsen blev det obehagligt på riktigt och det kändes som man inte kunde andas, men direkt när den kommit "mot halsen" så försvann allt lika snabbt igen. 
 
EFter rönkningen fick jag ligga på insensiven och vänta på svar. Törstig som bara den var jag men fick inte dricka på 4h efter avramlingen. Ca 2h kvar. Nackkragen var så oskön eftersom jag bara kunde ligga snett med kroppen och sprikrakt med nacken. Dessutom var den ju onödigt för jag hade inge ont i nacken. Där fick jag ligga tills rönkenbilderna kommit och blivit granskade. Mamma mummlade nåt och ställde sig upp. "Kan du inte göra peacetecknet" och klick sa de. Hon tyckte tydligen att det skulle dokumenteras, hehe. Mupp-mamma. 
 
Sen hände det inte så mycket mer, jag fick sova över på sjukhuset, blev överdragen till en annan mjukare brits då jag inte lyckades kravla mig över själv.
 
Två utskott i ländryggen är brutna. Inget de gör något med utan det läker av sig självt. Jag lyckades ju komma in på akuten precis när det var skiftbyte mellan eftermiddag och nattpersonelen så allt känder väldigt flummig om när allt skulle bli bra igen. En massa olika kommentarer:
 
"Du kommer inte kunna sitta på en häst på två månader"
"Du kommer sboslut inte kunna åka till Stockholm imorgon"
"Har du tur kanske du kan åka till göteborg om 2 veckor"
"Du kommer ha väääldigt on i 4 veckor"
"Om en halv vecka kan du kanske gå normalt igen" 
"Du kan rida när du kan ta dig upp på hästen igen utan massa tabletter"
 
Så det åtestår väl att se hur lång tid det tar, men har ställt in mig på två månader. Två månader! Då är det ju nästan vår ute! Det var vid fyra tilfällen under kvällen som det kom någon tår rinnandes ner för kinden den kvällen. Första när jag sa till ridläraren att något inte stämde i ryggen, rädslan för att inte veta vad det var. Andra när jag fick kasta mig in i bilen för jag kunde inte böja mig den sista biten. Fuck, vad ont det gjorde. Tredje när de försökte räta ut mitt ben och fjärde när de sa ingen Filur på två månader. Vafan..
 
 
Men planen är att bli frisk tidigare, sådeså!

Dressyr

Förra fredagens dressyrlektion:
 
Innan den ens hade börjat var jag såå taggad att idag skulle jag bara jobba, jobba, jobba för att Filur skulle minsann gå bra och fint hela lektionen. Men sen fick jag en knäpp innan lektionen i uppvärmningen men en massa negativa tankar... Om att jag inte kommit någon vart på två år nu, kan inte ens rida hästen i form på en volt. Allt går bara runt runt och vi kommer ingen vart, inget går framåt och inget händer.
 
När jag sen började lektionen och Filur var, stark, lyssnade inte och armarna krampade på en så blev man inte så mer positiv och taggad direkt. När jag sen var som mest sugen på att ge upp, då jäklar! Filur trampade under sig i traven kom in i en fin form, var fjäderlätt i handen och lyssnade så fint på en touch av skänklarna. När Otto sedan sa "Fatta galopp" och hela härligheten höll i sig så svävade man runt på små moln. Det gick visserligen aningen, aningens för sakta, men vad gör det när Filur både var fin i formen och trampade under sig, verkligen tog i och stampade från och vi dansade fram. Men när det sen var dags att trava igen så kom vi tillbaka till landet mittemellan igen. Men vad gör väl det när man iallafall fått känna på det det fina som faktiskt går att få fram ibland. Motivationen kom tillbaka med en gång.
 
När Otto sedan avsluter lektionen med att säga att "Och tro inte att du bara står och stampar på ett ställe hela tiden och inte kommer någoon vart, för det gör du" precis som om han läst mina tankar. Lite läskigt. Sen rabblade han upp allt som jag och Filur faktiskt har lyckats med efter ett år. I början gick Filur faktiskt knappt fram över huvudtaget. Så det har ju hänt saker. Jag tycker bara det går för sakta..




Hopplektion 2 2015

Igår var det då dags för hopplektion nr 2. Jag hade endast ridit dagen innan för att kolla om det gick med huvudet. Lite yr var jag men det fungerade rätt bra ändå.
 
Det började väl något trögt, jag var kanske fortfarande lite feg och sen började jag våga trycka på Filur lite. Stundtals gick det lite bättre på lektionen och den får väl hamna i kategorin OK. Man känner att man inte hoppat på ett tag.. Eller ridit lektioner på ett tag för den delen också.
 
Jag börjar mer och mer vänja mig med att rida med andra människor också. Har liksom aldrig varit van med det och plötsligt skall man trängas 5-6 hästar i ett ridhus PLUS massa hinder som står överallt!

Hopplektion 1 2015

Årets första hopplektion var förra onsdagen. det var en ny hoppgrupp jämfört med förra året och man blev väl lite smånervig. Vad händer? Jo, jag blir avbockad innan hopplektionen ens har börjat. Alltså i uppvärmningen. Hmm. Landar med huvudet före och sen upp igen. Jag klarade av första bockserien han drog iväg med men inte nr 2.
 
Efter avramlingen blev man lite fegis och vågade inte riktigt släppa efter och banka på Filur. Så hela hopplektionen gick väl sådär.
 
Dessutom när vi skulle ta in hästarna innan hopplektionen lyckades Filur slänga med huvudet och få av sig grimman (som inte var knäppt) han blev såklart överlycklig och drog iväg ut på åkern och firade sin frihet med bocksprång och några backut. Sen gick han in i stallet.
 
Mindre lyckad dag kan vi väl kalla det.
 
Inte nog med det så har jag un mer än en vecka senare ännu ont i huvudet och har vart yr och mått illa. Enligt fröken sjuksköterska så hade jag hjärnskakning, men enligt farbror doktor kunde jga äta lite alvedon och vila en vecka. Vet ej vad det är, men skulle kanske ha kollat upp det med en gång och inte veckan efter..
 

En cirkel har sex kanter

Igår var det dags för årets första dressyrträning! Äntligen! Har känt ett tag nu att jag bara vill komma igång med allting igen. Träningarna alltså.
 
Var lite halvnervös hela dagen igår då det var dags att köra hästsläp upp och ned för stora okända backar som jag inte är van vid plus att det var isigt och halt. Men ganska så snart insåg jag att jag under dagen hade förstorat upp backarna som jag skulle ta mig upp för ungefär dubbelt så mycket än vad de egentligen var. Körningen flöt på tills det var dags att möta lastbilar och sandbilen som såklart skall köra mitt i vägen. Dte var lite obehagligt.
 
Det var bara jag som red lektion så sent igår så tränaren kom dit bara för mig och lilla Filur. Så vi körde igång med en gång och jag fick cochning genom uppvärmningen också. Vi började med att jobba lite i skritt för att sen övergå i trav och få upp ett bra tempo och en bar form. Körde lite 8-volter och fortsatte sen nästan hela träningen med endast voltarbete. 
 
Huvudregeln igår var "En volt har massa kanter" så vi överdrev det lite och jag red volter med sex kanter. För att överdriva just de raka linjerna i volten. Rakställa flytta inåt, rakställa, flytta inåt osv. Jag har nämligen en tendens att bara rida cirkeln som rund och då blir Filur längre och längre och det blir tyngre och tyngre för mig och tillslut är allt bara kasst. Men med hjälp av kanterna så påminner jag honom att tänka på annat och påminner honom att vara kvar i den korrekta formen.
 
Fick stundtals till riktigt magiska ögonblick då allt bara flöt på och vi dansade fram! Vill ha den känslan oftare! Vi jobbade även mycket i galopp och fick till några riktigt dansande varv där med. Såå härligt.
 
Årets första dressyrpass fick helt klart godkänt!
 


Hade dock problem att ta mig därifrån. Gasade med bilen och bara framdäcken snurrade runt. Inget annat rörde sig. Provade svänga vänter, höger, backa men det rörde sig inte en millimeter framdäcken bara sparrade. Kändes som hela hästtransporten var en stor handbrom som låg i. Trodde att något gått sönder på bilen eller släpet eller både och. Så ringde min pojvän som skulle iväg och jobba precis såklart, men han gav förslaget att lägga sand framför däcken. Så in i ridhuset med en påse (tur man har allt i bilen) och börja ösa ridhusunderlag och sen slänga framför däcken. 
 
Det hjälpte inte mycket, sen blev jag så jäkla irriterad, att det skall FAN gå och då jäklar! (efter att bilen dött en gång) lyckades jag till slut preciiiis sparra mig loss så att jag kom iväg!

Tömkörning & Dressyr

I tisdags var det dags för dressyrlektion för Otto. Han skulle tömköra Filur lite först och sen skulle jag rida. Det brukar gå mycket bättre efter att han har tömkört honom men i tisdags gick det sämre än sämst. Efter tömkörningen gick han på bra framåt, vilket han faktiskt gjort riktigt bra nu på sista tiden. Men han var så jäkla stum i munnen. Så visste inte riktigt vad jag skulle göra, jag skulle rucka lite försiktigt men bestämt men det fanns liksom ingen reaktion. Så det slöt med att dte kändes som att jag skulle försöka sitta och slita av honom hela huvudet vilet resulterade i att jag vägrade göra nån större ansträngning och travade runt där med kramp i alla muskler som finns i armarna utan någon större framgång. Visst gick det bra nåt varv då och då men inget att hurra för. Det kändes ungefär som en evighetslång dragkamp, vilket är mindre kul.
 
Otto säger att det skall inte behövas kraft utan bara ett bestämt tag en kort period för att få honom dit jag vill. Ja, Filur har inte riktigt förstått det än. eller inte i tisdags iallafall.
 
Så lektionen var bara blä, blä och åter blä. Var så jäkla deppig och irrierad när jag kom hem så hoppade upp på Filur och red iväg barbacka i solnedgången i grimma och grimskaft. Bara för att jag kan. Känn på den alla duktiga dressyr och hoppryttare ;)





Måndagens hoppträning

Lite smått deprimerad i böran av lektiionen när alla får beröm av tränaren av bra saker de gör i ridningen, förrutom jag. Efter att jag och Filur älgat oss runt i ridhuset i nåon sorts uppvärmning var dte dags för lite cavaletti bommar. Jag vet inte om det bara är jag, men har fått för mig att avståndet alltid är för litet för Filur. Visst det skall gå. Men, då måste jag lyckas rida ihop honom i en bra form så att han kan samla sig och gå bra. På hoppträningarna brukar det gå..sådär. Snarare knappt alls faktiskt. Men det var inte lika hemskt som sist vi hade cavalettibommar. 
Nu flyttade och höjde och sänkte ridläraren bommarna varje gång efter att vi ridit dem en gång så att det var nytt varje gång. Det tyckte jag var bra. 
 
Efter dte blev det lite travhopp, måste faktiskt säga att det går bättre och bätre med travhoppningen, det fungerade inte allt förrut. Men nu så känns det som att vi faktiskt är påväg. Efter det var det sen i galopp. tre stycken hinder, måste säga att Filur faktiskt hoppade jättebra och hade bra fart jämfört med hur det brukar vara. Fick dock bakläxa när det gäller mina händer och eftergiften. Jag ger det liksom ett steg för tidigt och sen när han väl hoppat drar jag honom i munnen.. Mindre bra. Så fick köra några extra varv för att träna på det men fick verkligen inte till det något vidare. Bara att träna på! Tur att han är snäll som hoppar ändå!
 
Jag tror att det beror lite på att jag inte riktigt llita på om han kommer att hoppa eller inte. Eftersom han stannat så många gånger med mig. Men hoppade gjorde han och bra hoppade han också när det kom upp på lite högre höjder. Högre lär han kunna hoppa bara jag lyckas lära mig att rida ihop honom så att han kan trampa under sig i galoppen och få lite mer kraft från bakdelen. Träning och åter träning. Så i slutet av lektionen kändes det ganska lovande ändå.
Bild från nåt annat tilfälle
 

Dressyrlektionen

Redan innan jag började hade jag världens träningsvärk i min vänstra arm. Flera gånger under dressyren så var jag tvungen att avbryta lite snabbt och sträcka på armarna för fick sån jäkla kramp i dem. Så irriterande. 

Själv tyckte jag att det var en av de jobbigaste dressyrlektionerna pga av krampen i armarna och Filur inte ville gå i form, fick rida som en dåre och jobba och slita för att få honom gå femte några steg. Däremot kan jag inte klaga på bjudningen framåt. Han gick på bra framåt hela tiden och jag behövde i stort sätt inte göra något alls. 

Otto tyckte att det var en helt annan häst. Han gick framåt med bra bjudning och studsade runt i fin trav. Till och med galoppen var riktigt bra! Tror aldrig han har gått på så bra framåt av sig själv någonsin. Det var nästan så att det gick fort och jag behövde inte göra något. Däremot var formen på Filur ingen höjdare men är nöjd ändå så pass bra han gick fram. 

Otto tyckte att jag red bra igår då jag vågade säga åt Filur lite mer, och vara lite mer bestämd i min ridning.  Inte tillräckligt ännu dock. Otto brukar sitta och morra ibland för att försöka överföra lite ilska så att jag skall bli irriterad på filur och bli mer bestämd. Det brukar inte fungera så bra. Haha, han skriker åt mig att jag skall bli arg och bestämd, men det skall ganska mycket till innan jag blir arg på riktigt. 

Men sammanfattningsvis är jag rätt nöjd med lektionen ändå. Även om den var värre än ett crossfit pass. 

Filur var orange på träningen igår! 



Gårdagens hoppning

Innan vi ens hann att börja fick jag bakläxa fick värma upp runt ridläraren på en liten volt och vara på Filur hela tiden för att gå framåt och svara på hjälperna med en gång. Efter några minuter där i varje varv var jag helt död. 

Resten av lektionen bestod av fyra hinder. Först travhoppade vi och Filur lyckades till och med få till några bra skutt i trav ett par gånger. Sen var det dags för galopp. Sen höjde vi ytterligare. Filur hoppade faktiskt riktigt bra igår. Stora och höga språng. Det gäller som sagt att lyckas få till formen mellan hindrena. Får se hur dressyrlektionen går idag. 

Fick frågan om graman igen och nej har inte testat än. Skulle prova rida hemma med gummisnoddar och se vad som händer då också.. 

Ottoträning 3

OJOJOJ vad fin han var på Ottoträningen. 
 
Jobbade som vanligt mycket på volt. Fram, fram, fram och energi. Tillslut var han riktigt fin och gick på så himla bra framåt! Förstår inte hur vi kan lyckas med det varje gång vi rider för honom. Han blir liksom en helt annan häst. 
Jobbade mycket i trav och att få honom gå energiskt. Tillslut fick jag nästan hålla in honom. 
 
Serpentinövningen gick inte allt lika bra. Mycket vingligare och ostadigare att lämna den trygga volten.
 
Mot slutet jobbade vi även lite i galopp på volten. Tror aldrig han gått i sån fin galopp med mig förrut. Framåt gick han och så nära på att gå i perfekt form. Stundtals gick han riktigt, riktigt bra men vi är inte där ännu för att orka hålla i en fin och stadig form hela tiden.
 
Tillslut frågade Otto om jag kände att jag satt på Pegasus, för han dansade verkligen fram i traven. Otto var riktigt nöjd med oss och tyckte att det varit en väldigt rolig träning och rolig att se eftersom det hade hänt så mycket sedan träningen sist (nybörjartur möjligtvis) och det hände så mycket under de 40 minuterna vi tränade. 
Han tyckte även att vi skulle satsa stenhårt en vecka och åka till ridhuset varannan dag och se vad som händer och hur Filur blir i ridningen då. Ridhuset skall vara hans skola, där han måste arbeta. Får testa det nästa år och se vad som händer. Jag förklarade även att vi inte är några som satsar stenhårt, vi ligger på hobby nivå och han är en hobbyhäst. Men det gillade han inte att jag sa, han undrade varför Filur var en hobby häst och VAD som gör honom till en hobbyhäst. Enligt honom kan alla hästar bli lika bra, men de har olika förutsättningar för att fakttiskt kunna bli bra. Det kan jag nog ha lite delade meningar om. Men Otto tyckte att jag hade en fin häst som rörde sig fint, hade bra steg så varför inte ut och starta n dressyrtävling i framtiden, vi kanske till och med skulle kunna vinna. Tja... det är ju bra att han drömmer åt mig ;)
 
Visst skulle det vara roligt att kunna starta en dressyrtävling nån gång i framtiden, men det ligger nog ganska många år framåt. Men nån gång! Det är ett mål att kunna lyckas få honom framåt och kunna gå i stadig fin, mjuk form i alla gångarter. 
 
Får hoppas och se om duktiga Filur är en Pegasushäst nästa träning också ;)
 

Ottoträning 2

Jag satt upp och red ca 1 min. Otto sa, "Öka,öka, fortare, fortare." Jag bankade och sa att det liksom inte händer något. Så Otto sa, "Hoppa av så skall vi se vad vi har att göra med."
 
Så Otto hoppade upp på Filur och sen trasslade de runt i ridhuset, det såg ut som en dragkamp ungefär, och Filur gick på sida. Grejen är att Otto nöjde sig inte med hyffsad form som jag har gjort. Utan Filur fick inte gå för högt, lågt, för böjd, eller för rak och han skulle gå FRAMÅT med i stort sett glappande tyglar. Så de höll på ett tag och han skulle reagera, reagera, reagera på alla hjälper. FORT.
 
Otto sa att han hade nig missat lite i skolningen. Att han satt fast på många olika ställen men mestadels i munnen. Att han hade förstått att någonstanns där nere brukar ryttaren nöja sig och bli mjuk i handen. Men han krävde att han skulle gå i perfekt form och framåt med glappande tyglar. Väldigt intressant att se faktiskt. 
 
När jag sen fick sitta upp var han enligt mig JÄTTEFIN. Han var mjuk och fin och LYSSNADE och gick framåt när man bad honom om det. Det blev bara skritt och trav för oss idag men oj vad nyttigt det var! Så fick läxa att rida honom imorgon igen på bana. Helst i ridhuset då han ännu skulle minnas och ha kvar allt i huvudet. Men tror inte jag tar ridhuset, utan en gräsplätt hemma istället. Känns lite elakt med ridhus 3 dagar i rad. Även om Filur tillochmed var så pass framåt och till och med glad och nöjd stundtals. 
 
Sen en sista grej som Otto sa, det var att han trodde att jag blivit rädd för Filur, att jag inte vågar säga till honom (pisk och skänklar) för att jag enligt honom tror att Filur skall göra något. Det är jag inte, iallafall inte i ett ridhus. MEN sen det roliga som han sa var att " Han är nog absolut inte en sån häst som skulle börja bocka eller sparka" EHEHEHEHE, där var ett fel faktiskt. Filur råkar ju vara lite utav en bockarkung.
 
 

Hopplektion

Första hopplektionen på vääldigt länge nu. Det gick faktiskt helt okej. Tycker fortfarande att allt går lite knackigt i ridningen från min sida. Men känns tydligen mer än vad det ser ut. Vi körde ÄNTLIGEN lite övningar där Filut fick trampa på mellan hindrena och öka på ordentligt framåt. Det blev bara bättre och bättre och han blev finare och finare. 
 
Ridläraren tyckte att han såg mycket piggare ut idag än vanligt. Har ökat på maten lite extra och han har gått bra nu den senaste veckan så kan nog bero på det. Det blev en ganska lugn lektion då varken Filur eller den andra ponnyn i min grupp hoppat på länge och varit skadade.
 
Så är sammanfattningsvis nöjd med gårdagens lektion. Inte super bra men inte superdålig. Normal nivå och godkänd helt enkelt. 
 
Fick även förfrågan om jag skulle vara med på klubbhoppning på söndag. Så får väl vara med och låta Filur kliva över några hinder ;)

Ottoträning

När jag kom till ridhuset igår fick jag lite smått panik då det var helt mörkt i ridhuset och INGEN var där förutom vaktmästaren. Då hade jag lektion nr 2 för Otto, alltså det skulle vara en innan. 5 i tre gick jag in i ridhuset och började skritta Filur och jag hade lektion vid klockan tre. Men runt 15.00 så kom Otto, tydligen hade träningen innan blivit inställd...
 
Det började med att jag fick berätta lite om Filur medans han satte på honom gjord och tömmar. Sen tömkörde Otto honom  och "kände" lite på honom för att se hur han var, lyssnade, reagerade och hur han gick osv.
 
Han tyckte att Filur inte var segare eller trögare än någon annan häst. Man skulle bara säga till honom vad man vill och sen gör han det. Sen har jag låtit Filur gå på halvfart genom livet så är det inte så konstigt att han hellre väljer det än att få jobba på lite mer framåt. Han sa också att han tyckte att det var bättre att man fick rida en  häst framåt än att hela tiden få hålla tillbaka. Jag är lite tveksam på den fronten men det kanske ligger något i det.
 
Han sa även att det syntes att Filur fått gjort lite i sitt liv, han kunde gå i form, han förstod hjälper och han var utbildad. Han sa även som många andra att han tyckte att Filur verkade som en väldigt klok häst. Jag skulle även ta på honom nosremmen (som ännu inte åkt på efter tränsputsningen) samt göra fler hål i nosgrimman då den var för lös. För tydligen håller Filur på och mecklar med tungan och lägger den över bettet och blir ofokuserad genom att hålla på med munnen.
 
 
Efter 30 min tömkörning. Var det dags för 30 min ridning för mig. Fick rida lite på volter och 8or i skritt, trav och galopp. Medans han förklarade lite för mig vad jag skulle tänka på och hur jag skulle göra och vad jag skulle tänka på. Kom tillslut in i ett fint flyt där Filur var mjuk och fin i munnen och jag kunde vara lätt i handen samtidigt som han trampade på och gick framåt.
 
Jag är riktigt nöjd med träningen och tyckte den var givande. Känner att jag fått några pushande puffar framåt och är mer taggad än någonsin.
 
Otto sa även att han jag och Filur kommer ha roligt tillsammans och kommer att passa jättebra ihop speciellt när vi kommer in i det där fina flytet som vi stundtals gör just nu. Det kändes skönt att höra då det enda jag fått höra nu på sista tiden är att han är så stor och för stark för mig, och att jag är så liten och klen. Men nu känns det bra igen för det går faktiskt och vi fick till den där fina känslan stundtals som vi skall jobba fram mer och mer!
 

Hopplektion

Josefin var snäll denna gång också och lånade ut sin transport till mig igår.
 
Sammanfattning på lektionen segt och otakt. Hade inga sporrar denna gång, och jag hade så svårt att få fram honom. Jag vet att jag måste säga till honom ORDENTLIGT en gång istället för tusen gånger lite halvdanat. Så kanske dags att börja göra det också...
 
Vi hoppade en bana och jag och filur kändes bara som att vi var i otakt konstant. Menmen, bättre lycka nästa gång. Skall ev få låna ett par snällare sporrar av Josefin som jag kan använda istället för mina 10kr sporrar :P Prova det och ett längre spö och träna på en jäkla massa övergångar.
 
Det känns som att jag tränade och red mer på ridbanan hemma med Indie och Cinnamon än vad jag gör med Filur. Bara för att alla i stallet liksom har "vaknat upp" och vill följa med och rida ut hela tiden. Jag red väldigt ofta själv förrut jämfört med nu. Det påverkar väl också. Jag tränar inte alls lika mycket som jag gjorde förr. Dags att ändra på det också kanske.
 
Sitter och skriver och somnar nästan.. dags att sova...
 
Här kommer lite skärmklipp från gårdagens lektion.
Godnatt!
 

Hopplektion 7

Fick låna Josefins transport i måndags. Supersnällt! Så vi hade nästan lite storpublik i måndags på hoppträningen. Filurs ägare. Stallägaren var med med en häst och sen min kusin och min faster. Haha.
 
Fråga mig inte vad träningen handlade om eller hur det gick. För allt kändes bara blä.
 
Vi tränade på att ändra riktning mellan hinder osv. Filur kändes lite anti från början av passet. Kanske för att han endast blev longerad dagen innan? Han brukar kännas lite piggare och fräshare och mer sammarbetsvillig när man ridit honom ordentligt dagen innan.
 
Nej, hela lektionen kändes bara hu. Så vi får tagga om till dressyrlektionen på torsdag istället!
Höhö nejdå, jag har absolut iiiiinte skärmklippt de 0.1 procenten Filur såg fin och sammarbetsvillig ut ;)
Resten av passet såg ut ungefär såhär

Dressyrlektion 2

Var på dressyrlektion i torsdags. Får beröm hela tiden att jag och Filur utvecklas så fort nu hela tiden. Sist var det efter jag vart iväg i Göteborg då hon frågade om jag tjuvtränat massor hemma och i torsdags frågade hon igen igen, men då hade jag ju varit bortrest i London :P
 
Jobbade mycket på att han skulle reagera snabbt på mina hjälper så vi jobbade väldigt mycket med övergångar. Från halt, skritt och trav.
 
I slutet jobbade vi på att han skulle gå i en fin galopp och tillslut mlev det riktigt bra. Han jobbade på bra och i en fin form nästan hela lektionen.
 
Nästa torsdag skall eventuellt min faster komma och filma lite. Skall bli kul då ridläraren säger att jag rider så mycket bättre och nogrannare när jag rider på hopplektionerna. Lite svårare att smita undan när man rider privatlektion och hon är på en hela tiden ;)

Hopplektion 7

Hopplektion 7

Idag tränade vi på titthinder. Jag var livrädd och Filur var cool, det summerar väl ungefär hela dagens träning. Haha.

Jag har för första gången hoppat en grind. Sjukt läskigt. Plus plank. Också läskigt. Jag tyckte det var sjuukt högt men tydligen låg det på 85. Men jag svär, det kunde lika gärna ha varit 120 kändes ungefär så högt. Haha skraj var jag men hoppade gjorde jag. Filur också.

F tyckte det var så synd att vi inte filmade bär han hoppade planket första gången för då hoppade han galet högt över och det kändes kan jag säga. Jag fick släppa tyglarna så att jag inte drog han i munnen för jag var inte berädd på jättehoppet. F's beskrivning av vårt fina hopp var att där jag brukar vara i luften över hindret. Där var Filur och sen jag på honom ännu högre. Haha.

Annars hade Filur riktigt bra tempo idag och jag lyckades säga ifrån innan hans bockningar. Måste nog säga att det var nog det bästa tempot vi haft på en lektion. Känns som att jag vågar pusha honom mer och kräva mer av honom nu. Fick även honom gå och jobba i bra form i början och i slutet av lektionen. Inte mellan hoppövningarna för där kan jag erkänna att jag allt var lite skakis. Hindrena såg så höga ut och jag är egentligen riktigt hopprädd. Har någon skräckblandad förtjusning när det gäller hoppning. Jag vill, men jag är rädd och vågar inte riktigt på höga hinder men jag hoppar ändå. Ganska ologiskt men så är det.

Snygghästen med tjockis mage


Hopplektion nr 6

Hopplektion nr 6
 
Förra måndagen alltså, hur kommer det sig att jag alltid hamnar en vecka efter? :P
 
Stallägaren och hennes lilla dotter var med och tittade på oss och filmade. Filur var riktigt fin. Inget bus framför läktaren. Hade ett annat upplägg för uppvärmningen än vad vi brukade och då var det lättare att säga till honom.
 
Vi tränade lite på att hoppa bana. Filur var riktigt framåt och fin. Lite små skutt för sig i början och jag red riktigt dåliga vägar. Men de sista rundorna blev det rätt bra tillslut, lite korsgalopp ibland dock.
Kanske till och med kan lägga upp en film. Inte för att det ser bra ut, men det kan vara ganska kul att jämföra med nu och hur vi utvecklats (förhoppningsvis till det bättre ;) ) om några månader. Vi får se..

Dressyrträning

Dressyrträning 1
 
Duktiga Filur. Så skönt att ha en lättlastad cool häst. Riktigt ensam kände han sig dock när vi kom fram till ett tomt ridhus utan NÅGON annan häst där ;)
Nyharvat var det också! Lyx :D
 
 
Jobbade på som bara den att få honom i en fin form. Ojoj vad jag fick kämpa. Hade sporrar på mig idag också och är fortfarande lite rädd för dem och vågar därför inte riktigt peta till honom och han slänger lite med bakdelen för att försöka komma undan. Men jag jobbar på det. Jobbasde även själv på att sitta på rätt sittben, är så otroligt dålig på det.
 
Blev mycket arbete och fokus på volter, form och framåtbjudning. Kan nog även säga att han aldrig jobbat på så bra framåt som idag. Fick även ett dressyrspö i mitten av passet och bara genom att hålla i det så ökade han på bra. Svetten bara rann av mig idag. Shit vad jag fick kämpa. Är inte van med att behöva jobba för att få hästen framåt. Det har alltid varit tvärom på alla de andra hästarna jag haft. Sen kan det även bero på att jag hade 2 par trumpor och långkalsonger under ridbyxorna ich det var sisådär 20 grader i ridhuset och sen kämpa lite uppå det. Puh, kanske dags att inse att det är vår och lägga undan långkalsongerna iallafall?
 
Lyckades även få till en riktigt fin trav på fyrkanspåret när han slöt streta emot. Blev en fin taktmässig trav.
 
Ridläraren berättade även att jag red på ett helt annat sätt idag jämfört med på hopplektionerna och visst är det väl så. Nu när man är ensam kan man ju inte "smita undan" och måste skärpa sig lite ;) Men hon menade det positivt och det är ju alltid bra.
 
Skall försöka fortsätta att rida ett dressyrpass för tränare varannan vecka. Behöver det och hoppas att det kommer vara givande.
 
 

Tidigare inlägg
RSS 2.0