Jag satt upp och red ca 1 min. Otto sa, "Öka,öka, fortare, fortare." Jag bankade och sa att det liksom inte händer något. Så Otto sa, "Hoppa av så skall vi se vad vi har att göra med."

 

Så Otto hoppade upp på Filur och sen trasslade de runt i ridhuset, det såg ut som en dragkamp ungefär, och Filur gick på sida. Grejen är att Otto nöjde sig inte med hyffsad form som jag har gjort. Utan Filur fick inte gå för högt, lågt, för böjd, eller för rak och han skulle gå FRAMÅT med i stort sett glappande tyglar. Så de höll på ett tag och han skulle reagera, reagera, reagera på alla hjälper. FORT.

 

Otto sa att han hade nig missat lite i skolningen. Att han satt fast på många olika ställen men mestadels i munnen. Att han hade förstått att någonstanns där nere brukar ryttaren nöja sig och bli mjuk i handen. Men han krävde att han skulle gå i perfekt form och framåt med glappande tyglar. Väldigt intressant att se faktiskt. 

 

När jag sen fick sitta upp var han enligt mig JÄTTEFIN. Han var mjuk och fin och LYSSNADE och gick framåt när man bad honom om det. Det blev bara skritt och trav för oss idag men oj vad nyttigt det var! Så fick läxa att rida honom imorgon igen på bana. Helst i ridhuset då han ännu skulle minnas och ha kvar allt i huvudet. Men tror inte jag tar ridhuset, utan en gräsplätt hemma istället. Känns lite elakt med ridhus 3 dagar i rad. Även om Filur tillochmed var så pass framåt och till och med glad och nöjd stundtals. 

 

Sen en sista grej som Otto sa, det var att han trodde att jag blivit rädd för Filur, att jag inte vågar säga till honom (pisk och skänklar) för att jag enligt honom tror att Filur skall göra något. Det är jag inte, iallafall inte i ett ridhus. MEN sen det roliga som han sa var att " Han är nog absolut inte en sån häst som skulle börja bocka eller sparka" EHEHEHEHE, där var ett fel faktiskt. Filur råkar ju vara lite utav en bockarkung.