Åkte iväg till ridhuset ikväll för att rida lite och även ta några skutt över ett litet hinder. Väl där så gick det hyffsat. filur kändes pigg och alert. Vi satte till och med galoppombyten hyffsat bra! Något som tidigare alrig gått utan ett bock/spark mellan dem.

 

Väl hemma däremot...Klantade jag till det ordentligt. Jag skulle lasta ur Filur ut transporten och halvvägs stannar han och försöker backa, men det tar stopp. Inser då att jag glömt knäppa loss honom från grimskaftet som sitter i transporten (mitt jävla pucko) det börjar nu knaka rätt mycket i det elastiska korta grimskaftet som nu är utdraget genom hela transporten. På sidan som är fastsatt i grimmar sitter det en panikhake. Så jag öppnar den utan att riktigt tänka mig för. Den 35-40 cm korta grimskaftet är ju udraget till ca 2meter så den smäller givetvis tillbaka, och i farten tillbaka smäller den rakt över min tumme. Som ganska fort blev blåaktig och väldigt svullen. Fick stå där och andas lite och ev fälla en tår eller två, innan jag tog in Filur i stallet. 

 

Man kan väl säga såhär. Det har gått 1 1/2 timme om inte mer och jag kan ännu inte känna nåt i min tumme, jag kan inte böja den i den översta böjen men jag kan nu röra handen iallafall. Inte nog med det så verkar det ha blivit punktering på ett av däcken på transporten. 

 

Så hoppningen som jag nu sett fram emot som är imorgon är nu lite tveksam. Gissar på att jag inte kommer kunna rida med den tummen imorgon. Men man skall aldrig säga aldrig, jag jag är inte direkt allt för hoppfull (höhö). 

 

Bra timing...

 

Nu funderar man ju på om det bästa är elastiska grimskaft i transporten eller fasta..Hade det varit fasta hade lädergrimman gått sönder istället. Vilket den förmodligen även hade gjort tillslut om jag inte hade knäppt loss honom. Hmm..får klura vidare på det där.